Tendens 2016 Sammandrag

Sveriges Kärntekniska Sällskap samlade måndagen den 11 april ca 80 personer från energibranschen på IVA i Stockholm. Syftet med konferensen Tendens var att diskutera pågående tendenser och förändringar inom svensk kärnkraft och elmarknad.

Förmiddagen ägnades helt åt kärnkraftens förutsättningar och elmarknadens omvälvning. Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv, berättade om IVA:s projekt Vägval El där man tagit fram olika tänkbara strategier för den framtida elproduktionen. Bland annat redovisade hon en enkel beräkning som visade att värdet av den kärnkraftsel som går förlorad vid en snabb förtida stängning av all kärnkraft uppgår till ca 200 miljarder SEK. En viktig slutsats man dragit är att energieffektiviseringsåtgärder inom industrin generellt leder till ökad elanvändning, vilket kanske står i kontrast till vad många tror.

Konferensen fortsatte med Johan Svenningsson, Unipers sverigechef, som konstaterade att terminspriset på el fallit med 60% på bara några år och gav en rad rekommendationer för framtiden. Förutom att snabbt avveckla effektskatten efterlyste han en synkning med miljömålsberedningens mål om noll-utsläpp 2045. Därmed behöver vi använda befintlig produktionskapacitet så länge som möjligt under de kommande trettio åren för att få en ordnad övergång till det elsystem vi då vill ha.

Mats Ladeborn, Vattenfall, fortsatte och konstaterade att ny koldioxidsnål elproduktion har en produktionskostnad på 40-150 öre/kWh (beroende på kraftslag) – att jämföra med en produktionskostand runt 30 öre för befintlig kärnkraft. För intermittenta kraftslag tillkommer dessutom 40 öre/kWh i kostnad för ny infrastruktur. Mats tyckte att 5% av Sveriges klimatutsläpp (elproduktionen) har fått alltför stor uppmärksamhet. Andra områden som har större påverkan, såsom transporter och industriella processer behöver ställa om vilket kommer att resultera i ett större elbehov i framtiden. Enligt Mats står kärnkraften väl rustad för en andra halvlek om ytterligare ca trettio års drift, med uppgraderad säkerhet, genomfört generationsskifte och ett i internationella sammanhang långt framskridet slutförvar för kärnbränslet.

Innan lunch fick deltagarna tillfälle att stifta bekantskap med Harald Klomp som talade under temat förutsättningar för ny kärnkraft i Sverige. Bland annat föreslog Harald med sitt entreprenöriella sinnelag att bygga en likströmskabel till England för att kunna exportera mer el där den gör stor klimatnytta. Harald konstaterade att de verkar vara villiga att betala bra för elen och att avståndet till England från Göteborg är kortare än avståndet till Porjus. Vidare talade Harald om vikten att göra någon ansvarig för elsystemets långsiktighet. Det spelar inte så stor vem det är, men det viktiga är att det finns någon som är utpekad. Då händer det saker. Haralds förslag att detta ansvar kan åläggas elhandlarna.

I den efterföljande panelen konstaterades det att kärnkraftens fördelar för elsystemet och klimatet behöver kommuniceras bättre i den allmänna debatten. Enligt Mats behöver vi inte prata om hur Sverige ska bli ett föredöme. ”Vi är redan världsbäst på koldioxidfri el”.

Efter lunch med speaker’s corner gjordes några djupdykningar inom några områden. Först ut var Pär Lansåker, Vattenfall och samordnare för kärnkraftindustrins säkerhetskoordineringsgrupp (KSKG). Pär beskrev hur man arbetar för att nå harmonisering inom olika områden t.ex oberoende härdkylning. Han beskrev även hur han ser framför sig att de svenska kärnkraftverken snart kommer att ha avslutat de flesta stora projekten och man kommer att gå mer mot förvaltning av de befintliga anläggningarna. Vidare höjde Pär ett varnande finger för säkerhetsmässig påverkan av ett nät med hög andel intermittent kraft. En ökad avbrottsfrekvens i nätet ställer högre krav på säker husturbindrift.

Saida Engström från SKB gjorde en internationell utblick rörande arbete med slutförvar. Förvånande för många var kanske att Tyskland, som driver en stark avvecklingslinje, inte lyckas utveckla en lösning för sitt utbrända kärnbränsle. Sverige är inom detta område ett verkligt föredöme och många länder besöker SKB för att se hur de arbetar med frågan. Nu senast Japan som arbetar intensivt med att återstarta sina reaktorer efter olyckan i Fukushima 2011. Saida lyfte särskilt fram behovet av en aktiv och attraktiv kärnkraftindustri för att säkerställa den kompetens som krävs för att utveckla och driva ett slutförvar för kärnbränsle – en anläggning som kommer att vara i drift decennier efter att den sista reaktorn har stängts.

Enligt amerikansk modell hade SKS bjudit in en ung talare, framröstad av nätverket Young Generation, för att få in lite ungdomlig entusiasm i programmet. Martin Karlsson från Westinghouse hade valt ämne fritt och valde att para om energisäkerhet. Han jämförde kärnkraft med olja och konstaterade att om en bensinstation blir av med sina leveranser står den utan bränsle efter ett par dagar. Ett kärnkraftverk kan köras 18 månader innan bränslet behöver bytas. Bränsletillgången är därmed inte lika kritisk, vilket medför ett mindre beroende av andra länder.

Efter pausen vidtog tendensområde Marknad och omvärld och först ut var Mats Olsson, marketing manager på Westinghouse. Mats konstaterade att leverantörsmarknaden är krympande pga nerdragningar vid verken kopplat till nedläggningsbesluten, men han ser även möjligheter. Även vid avveckling är system- och anläggningskompetens avgörande, men det kommer att bli utmanande att bygga på med ny ung kompetens framöver, enligt Mats. Tillgång till resurser kommer att vara kritisk eftersom det kommer att pågå sju parallella rivningsprojekt med ett resursmaximum runt 2021.

Dagens andra leverantör, GE Hitachi, var representerad av Mark Anthony, Vice President Nuclear Fuel & Services Europe. Mark beskrev hur den alltjämt växande digitaliseringen av industrin kan bidra till drift och underhåll av kärnkraftsreaktorer. En digitaliserad industri kommer skapa gigantiska datamängder vilka kan, om de analyseras på rätt sätt, erbjuda attraktiva möjligheter, enligt Mark. Ett område som testats inom kärnkraft är tillståndsbaserat underhåll. Vid tester har man kunnat förutse tre månader innan en komponent fallererat att just så skulle ske.

Dagens sista talare var Mattias Lantz, Analysgruppen, som talade om kärnkraftens roll efter klimatavtalet i Paris. Han konstaterade att 1,5-gradersmålet är så ambitiöst att vi från och med nu endast får andas inåt. Mattias gjorde en genomgång av vad IPCC säger om kärnkraften och hur deras scenarier brukar citeras av olika aktörer. Vidare sa Mattias att vi i Sverige har en moralisk skyldighet att bistå andra länder i klimatfrågan. Samtidigt konstaterade han att den reglerbara kraft vi har i Sverige vattenkraften) endast utgör en bråkdel av den fossila kraft i exempelvis Tyskland som behöver ersättas. Den konstruktionstakt som är nödvändig för att uppnå ett tvågradersmål har historiskt endast uppnåtts genom kärnkraft, enligt Mattias.

Foto: Henrik von Klopp

 

Här hittar du talarnas presentationer