SKS har lämnat ett yttrande över delbetänkandet "Ny kärnkraft i Sverige – effektivare tillståndsprövning och ändamålsenliga avgifter"

Sveriges Kärntekniska Sällskap (SKS) har lämnat ett yttrande över delbetänkandet "Ny kärnkraft i Sverige – effektivare tillståndsprövning och ändamålsenliga avgifter". SKS välkomnar och stödjer i huvudsak de förslag som presenteras i betänkandet, då de anses vara ändamålsenliga för att uppnå syftet att effektivisera tillståndsprövningen för ny kärnkraft. SKS ser det som positivt att det politiska ställningstagandet tidigareläggs i processen, att den parallella prövningen och dubbla tillämpningen av miljöbalken görs fakultativ respektive begränsas, att det införs möjligheter till frivilliga moment i tillståndsprocessen enligt kärntekniklagen, samt att principerna för avgifterna för Strålsäkerhetsmyndighetens (SSM) prövning reformeras och avgifternas storlek differentieras.

SKS betonar vikten av att principbeslutet är bindande i efterföljande tillståndsprövningar för att undvika längre prövningstider jämfört med dagens system. Det finns en oro för att kravet på kommunalt godkännande innan regeringen kan fatta ett principbeslut kan försena processen. SKS föreslår att regeringen överväger att inkludera kärnkraftsreaktorer i bestämmelsen som tillåter regeringen att tillåta en verksamhet om det från nationell synpunkt är synnerligen angeläget och det inte finns någon bättre plats eller saknas en lämplig plats i en kommun som kan antas godta placeringen. Dessutom föreslås att incitamentsstrukturer riktade till kommuner införs för att skapa en mer positiv grundinställning till etablering av ny kärnkraftsproduktion. Ett ekonomiskt stöd för kärnkraftsetableringar, motsvarande det som idag föreslås för vindkraft, skulle bidra till att skapa likvärdiga incitament oavsett teknikval och stödja en mer teknikneutral och rättvis bedömning i lokala beslutsprocesser.

SKS stödjer begränsningen av den dubbla tillämpningen av miljöbalken för att undvika överlappande prövningar av SSM och Mark- och miljödomstolen (MMD). Det anses vara högst rimligt att SSM, i egenskap av expertmyndighet, ansvarar för att bedöma frågor om radiologisk säkerhet, medan MMD:s prövning avgränsas till konventionell miljöpåverkan. Trots att det kan finnas lagtekniska utmaningar med att tydligt avgränsa ansvarsområdena menar SKS att detta är en reform som är angelägen att genomföra. SKS delar också utredningens bedömning att de geografiska begränsningarna i miljöbalken avseende kärntekniska anläggningar på nya platser behöver ses över för att skapa bättre förutsättningar för en utbyggnad och en mer rättvis och teknikneutral lagstiftning.

När det gäller kärntekniklagen anser SKS att utformningen av förhandsbeskedet riskerar att förlora sin bindande verkan på grund av mindre författningsändringar. Det föreslås att myndighetens ställningstaganden inte behöver prövas igen så länge inga väsentliga ändringar skett mot givna förhandsbesked. SKS ser det som positivt att SSM föreslås bli ny beslutande instans för tillstånd enligt kärntekniklagen, men det finns en oro för att de berörda allmänna förvaltningsdomstolarna saknar erforderlig kompetens och tillräckliga resurser för att effektivt pröva en sådan ny måltyp. Den ändrade instansordningen med tre potentiella överklagandeinstanser kan föranleda fler och längre överklagandeprocesser än vad som är fallet idag.

Utredningen föreslår att avgifterna för kärnkraftsreaktorer ska tas ut efter föreskrivna avgiftsklasser beroende av reaktorns storlek i form av termisk effekt. SKS påpekar att termisk effekt ger en grov indelning och inte tar hänsyn till alla faktorer som kan ha betydelse för omfattningen på SSM:s granskning. Det föreslås att avgiftsnivåerna och -klasserna görs mer nyanserade och baserade på den faktiska omfattningen av SSM:s granskning i det enskilda fallet.

Sammanfattningsvis uppmanar SKS regeringen att skyndsamt arbeta vidare med de förslag och rekommendationer som presenteras i delbetänkandet, samt att hantera den pågående utredningen om den nya kärntekniklagen. SKS arbetar för att främja den tekniska och vetenskapliga utvecklingen inom den fredliga kärntekniken och tydliggöra nyttan med kärntekniken som ett viktigt alternativ vid utvecklingen av en global, uthållig och miljöriktig energiförsörjning.

Du kan läsa hela remissvaret här.