COP26, bilar och höga elpriser
Det är svårt att hitta någon person som inte har några känslor för bilar. Frihetskänsla, oberoende, trygghet, är några begrepp som kan förknippas med bilägandet. Men snart kan det kanske också förknippas med miljömedvetenhet. En teknisk revolution pågår i blixtsnabb takt och elbilar ersätter vanliga bilar med förbränningsmotorer. Tyvärr finns det några orosmoln som kan bromsa denna spännande omställning, nämligen elbrist och höga priser.
Man kunde tro att det skulle bli dyrt att bli en Early Adopter av en ny teknik. Det verkar inte bli fallet när det gäller elbilar. Tidningen Dagens Nyheter har tittat närmare på hur mycket det egentligen kostar att äga en elbil idag. I artikeln jämförde man annonser och offerter för olika bilmodeller och s.k. privatleasing. Slutsatsen var ganska överraskande, det var billigare att privatleasa elbilen än den fossildrivna bilen. Man kunde privatleasa elbilen från 2000 kr/månad vilken är oslagbart (om man har en egen laddare hemma). Det är imponerande i vilket takt elbiltillverkarna utvecklat sin produkt.
Bilar med förbränningsmotor är mycket bekvämare och säkrare idag än de någonsin varit i historia. Men det tog ett helt sekel för bilindustrin att utveckla bilarna med förbränningsmotorer, till exempel att få fram Dieselmotorer med Common Rail (så att de fick bättre prestanda), utrusta med katalysatorer (så att folk inte får astma) eller utrusta vanliga bilar med adaptiva farthållare (för att minska stressen på hårt trafikerade vågar). Därför är det imponerande att elbilarna redan har blivit lika bra som bilarna med förbränningsmotorer, om inte bättre. De har i många fall bättre prestanda med till exempel maximalt vridmoment redan från start, är lättare att underhålla med bland annat endast cirka 20 rörliga delar i elbilar mot bortåt 2000 i vanliga bilar och är bättre för miljön, de är tystare och har inga avgaser. Den Tekniska revolutionen sker här och nu mitt framför ögonen på oss. Författarna till DN-artikeln glömde dock att skriva vilket elpris man antog i kalkylen. Och här ser det inte så ljust ut.
Höga elpriser
I somras hade vi de högsta elpriserna i Sverige hittills. På energibörsen Nord Pool kostade elen minst dubbelt så mycket som 2020 under samma period. Det finns flera orsaker till de höga elpriserna. Det var ogynnsamma förhållande för väderberoende förnybara energikällor, nämligen brist på regn och vind. Det kan låta konstigt eftersom det regnade mycket vilket ledde till stora översvämningar bland annat i Gävle. Men problemet var att det regnade på fel ställen. Det var torrt i norr där de flesta vattenkraftverken ligger. När det gäller vind påverkades priserna inte bara av svenska vindkraftsparker utan även av situationen i Tyskland som det sker en del elimport ifrån. Elbristen i Europa ledde till att priset på smutsiga bränslen som kol och olja också blev högt. På så sätt skapades den onda cirkeln med höga priser.
Det finns även en historisk och mer långtgående orsak till de höga elpriserna. För att svara på den frågan måste man titta på Sveriges energimix. Den består huvudsakligen av kärnkraft, vattenkraft och vindkraft. Man kan påstå att förutsättningarna för billigare el var bättre förut tack vare att det fanns fler kärnkraftreaktorer i drift. Fyra reaktorer har stängts i landet på bara några år. Anledningen till stängningarna var bland annat försämrad lönsamhet på grund av nya säkerhetskrav samt olika typer av subventioner och andra typer av ekonomiskt stöd för utbyggnation av förnyelsebar elproduktion, främst vindkraft. Säkerhetskraven infördes efter jordbävningen och tsunamin i Japan 2011 där kärnkraftverket Fukushima Daiichi drabbades. Sannolikt påverkades inte beslutet att stänga ner reaktorerna av tekniska faktorer, till exempel livslängd för nyckelkomponenter och så vidare. De stängda reaktorerna var runt 45 år gamla (Ringhals 1 och 2) vilket är relativt ungt för denna typ av anläggningar. Utifrån teknisk synpunkt kunde man egentligen driva reaktorerna vidare. I USA är redan 90 % av reaktorerna i drift licensierade för 60 år. Dessutom började amerikanska Nuclear Regulatory Commission (NRC) fundera på vilka tekniska utmaningar som väntar om licenserna förlängs ytterligare till 100 år. Den amerikanska reaktortillverkaren Westinghouse är inne på samma linje och informerar potentiella köpare att deras moderna reaktorer AP1000-reaktorer kan vara i drift i upp till 100 år. Detta visar i vilket tidsperspektiv man borde ha inom kärnkraftsindustrin.
COP26
Målet med klimatmötet COP26 i skotska Glasgow är att få länderna som ingår det så kallade Parisavtalet att skärpa sina åtaganden när det gäller människans påverkan på miljö och klimat. Statsledare kommer att diskutera hur man ytterligare kan minska koldioxidutsläppen.
Under mötet kommer man att titta närmare på slutsatserna i en rapport från en speciell grupp inom FN, Interngovernmental Panel on Climate Change (IPCC). Problemet med IPCC-rapporten brukar vara att medierna oftast är intresserade av och rapporterar om ”Worst Case Scenario”. Scenariot som man kan sätta skräckrubriker kring. Det farligaste som finns är ju att skrämma folk, rädda människor ger upp eller blir handlingsförlamade. Och då blir domedagsprofetian självuppfyllande. Mänskligheten har klarat stora kriser tidigare och överlevt och vi kommer att göra det nu också. Klimathotet är en realitet men vi kan göra något åt det och vi får absolut inte ge upp arbetet med att utnyttja vetenskap och teknik för att överleva även den här stora utmaningen.
Därför vill Sveriges Kärntekniska Sällskap (SKS) undvika att skrämma bort folk och föreslå alltid en lämplig lösning. SKS främjar aktivt lågutsläpps kärnenergi som den mest effektiva metoden för att uppnå s.k. klimatmålet, dvs. energislaget som kan garantera både energiförsörjningen och låga koldioxidutsläpp. I maj 2020 har SKS signerat ett brev till EU-kommissionen ang. taxonomi för finansiering av hållbara energilösningar. Det gick bra. Ordförande i Europeiska kommissionen, Ursula von der Leyen, deklarerade nyss att kärnkraft behövs och att det ska ingå i listan på taxonomi för finansiering av hållbara energilösningar. Det är svårt att konstatera om motiveringen bakom uttalandet var att man förstådde betydelse av kärnenergi för att nå klimatmålet eller de höga elpriserna. Det viktigaste är dock att budskapet gick fram.
Dags för elbil. Kanske
Klyvningsreaktionen är ett av verktygen vi behöver för att nå klimatmålet. Det finns många myter om kärnkraft, bl.a. om att det tar lång tid att bygga ett kärnkraftverk. Egentligen kan kärnkraftverk byggas och driftsättas relativt snabbt. Enligt World Nuclear Association tar det i snitt sju år att bygga en kärnreaktor. Det är inte bara snabbt att bygga reaktorerna men dessutom levererar de el även om det inte blåser varken regnar, vilket gör att energin från kärnkraftverken är förutsägbar. För chefer i börsnoterade bolag är deadline för kvartalsrapporten viktigaste tidshorisonten. Att tänka om klimatet och miljön behöver dock en lite längre tidshorisont. Enligt en analysrapport från Svenskt Näringsliv, som diskuterades under ett av SKS Webbinarium, kommer elförbrukningen i Sverige att öka drastiskt kommande decennier om vi vill öka välstånd och uppfylla klimatmålet samtidigt. Utan byggandet av nya kärnkraftverk ska det bli svårt att ha ett pålitligt och fossilfritt elsystem. Så nästa gång tittar du på en elbilannons tänk på varifrån elen kommer från. Utan prisvärd energi i eluttaget ska framtiden med en drömresa med billiga miljösmartbilen vänta till senare.