Om oss

Sveriges Kärntekniska Sällskap (SKS) är en ideell intresseförening för alla med intresse för kärnteknik.

SKS syfte är:

att främja utvecklingen av den fredliga kärntekniken
att stimulera utbyte av erfarenheter och kunskaper inom det kärntekniska området
att tydliggöra nyttan med kärntekniken som ett viktigt alternativ vid utvecklingen av en global, uthållig och miljöriktig energiförsörjning
att upprätthålla ett nätverk för kunskapsspridning

Vad gör SKS?

Anordnar aktiviteter för sina medlemmar, så som studiebesök vid kärntekniska anläggningar, föredragskvällar och lunchseminarier.
Föreningen utgör remissinstans och behandlar remisser från till exempel Strålsäkerhetsmyndigheten och olika departement.
SKS delar årligen ut ett hederspris för att uppmärksamma förtjänstfulla insatser inom det kärntekniska området.

En del av ENS

SKS utgör den svenska representationen i European Nuclear Society (ENS). ENS är ett sammanhållande organ för kärnteknisk vetenskap, forskning och industri i Europa och binder sedan 1975 samman samtliga europeiska kärntekniska sällskap.

ENS omfattar det största kärnkraftsområdet i världen med ca 130 reaktorer i drift och nationella kärntekniksällskap från drygt 20 länder som härbärgerar sammantaget ca 10 000 medlemmar.

Utöver de nationella kärntekniska sällskapen deltar även cirka 60 medlemsföretag som representerar viktiga partners för kärnteknik och forskning i Europa.

Start / Vår verksamhet / SKS kommenterar / SKS kommenterar den nya regeringens förslag om ny energipolitisk inriktning

SKS kommenterar den nya regeringens förslag om ny energipolitisk inriktning

Sveriges Kärntekniska Sällskap (SKS) ser positivt på de signaler som kommer från den nytillträdda regeringen om den energipolitiska inriktningen under kommande år. Man tar nu flera stora steg framåt för att uppnå teknikneutralitet då det gäller fossilfri elproduktion. Några viktiga exempel är:

• att målet om ”100 procent förnyelsebar” ersätts med ”100 procent fossilfri”.

• att reglerna om hur många reaktorer som får vara i drift samtidigt och var nya reaktorer får byggas revideras.

• att en översyn av Miljöbalken genomförs, i syfte att korta de tillståndsprocesser som i sin nuvarande utformning blir långa och oförutsägbara, något som även drabbar den fossilfria vindkraften.

• att elmarknaden ska ses över i syfte att ge bättre möjligheter för elproducenter att få betalt för systemtjänster, vilket exempelvis Ringhals 1 fick under sin sista driftsäsong.

Samtliga ovanstående förslag är viktiga för stabilitet och klimatneutralitet.

Alla investeringar i elproduktion är generellt sett långsiktiga. Därmed blir alla åtgärder som kan reducera den finansiella risken från politiska förändringar mycket viktiga.

Enligt Tidöavtalet skall investeringar i kärnkraft dels stödjas med hjälp av statliga kreditgarantier dels skyddas genom införande av nya regler som förhindrar att politiken godtyckligt stänger ner kärnkraftverk.

Vidare skrivs i Tidöavtalet följande: ”Kärnkraft skall garanteras rätten till drift och elproduktion så länge anläggningarna är i gott skick och drivs på ett säkert sätt.”

Sådana regler om investeringsskydd utgör enligt SKS en senkommen men extremt viktig omvärdering av svensk politik på detta område och blir därmed en av de allra viktigaste komponenterna i den nya regeringens satsning.

Oavsett vilken typ av ny elproduktion som ska byggas handlar det om långa ledtider och stora investeringar om vi ska kunna täcka ett fördubblat behov av elkraft fram till 2050. Därför kan vi inte ha en energipolitik där förutsättningarna kan förändras från en dag till en annan. Utan långsiktigt stabila politiska förutsättningar är det mycket svårt att få investerare att vara beredda att skjuta till kapital för att kunna garantera en stabil elproduktion även i framtiden, vilket är en förutsättning för att nå målet noll nettoutsläpp av klimatgaser senast 2045.