Om oss

Sveriges Kärntekniska Sällskap (SKS) är en ideell intresseförening för alla med intresse för kärnteknik.

SKS syfte är:

att främja utvecklingen av den fredliga kärntekniken
att stimulera utbyte av erfarenheter och kunskaper inom det kärntekniska området
att tydliggöra nyttan med kärntekniken som ett viktigt alternativ vid utvecklingen av en global, uthållig och miljöriktig energiförsörjning
att upprätthålla ett nätverk för kunskapsspridning

Vad gör SKS?

Anordnar aktiviteter för sina medlemmar, så som studiebesök vid kärntekniska anläggningar, föredragskvällar och lunchseminarier.
Föreningen utgör remissinstans och behandlar remisser från till exempel Strålsäkerhetsmyndigheten och olika departement.
SKS delar årligen ut ett hederspris för att uppmärksamma förtjänstfulla insatser inom det kärntekniska området.

En del av ENS

SKS utgör den svenska representationen i European Nuclear Society (ENS). ENS är ett sammanhållande organ för kärnteknisk vetenskap, forskning och industri i Europa och binder sedan 1975 samman samtliga europeiska kärntekniska sällskap.

ENS omfattar det största kärnkraftsområdet i världen med ca 130 reaktorer i drift och nationella kärntekniksällskap från drygt 20 länder som härbärgerar sammantaget ca 10 000 medlemmar.

Utöver de nationella kärntekniska sällskapen deltar även cirka 60 medlemsföretag som representerar viktiga partners för kärnteknik och forskning i Europa.

Start / Vår verksamhet / SKS kommenterar / Stabil elförsörjning kräver stabil politik

Stabil elförsörjning kräver stabil politik

Sveriges Kärntekniska Sällskap (SKS) är en partipolitiskt obunden organisation, men vill ändå passa på att kommentera och tydliggöra politikens betydelse för vårt energisystem.

Vi befinner oss mitt i en energikris och det har präglat debatten inför valet den 11 september. Situationen med stor risk för energi- och elbrist i Europa under den kommande vintern har också visat vilka enorma utmaningar vi står inför när det gäller att ställa om till ett fossilfritt samhälle. Det råder stor enighet om att just elen är av central betydelse för att detta ska vara möjligt.

Vi har ett bra utgångsläge i Sverige med en elproduktion som är i stort sett utsläppsfri. Därför bör det vara möjligt att nå målet att Sveriges nettoutsläpp av klimatgaser ska vara noll senast 2045. För att nå dit behöver vi ställa om till fossilfria energislag och då behövs mer elproduktion. Analyser visar att Sverige kommer att fördubbla sitt behov av elkraft fram till 2050, detta till följd av bland annat elektrifiering av industrin och transportsektor. Till detta behov ska läggas att befintliga vindkraftverk och kärnkraftverk kommer att behöva ersättas då dessa fallit för åldersstrecket.

Kärnkraft är planerbar, fossilfri och kan byggas ut i stor skala. Kärnkraften är säker och den höga energitätheten ger en elproduktion med mycket goda miljöprestanda. Kärnkraftverkens stora och stabila produktion är dessutom mycket viktig för att överföringen av el ska fungera och en förutsättning för att väderberoende elproduktion som vind och sol ska kunna tillföras till det svenska kraftsystemet.

Att säkra driften av våra befintliga kärnkraftverk och möjliggöra etableringen av nya är därför avgörande för omställningen till ett fossilfritt samhälle och möta framtida kraftbehov. När det gäller etableringen av ny kärnkraft bör denna i närtid fokusera på beprövad teknik, alltså konventionella reaktorer eller små modulära reaktorer (SMR) av lättvattentyp. Däremot ska inte de mer avancerade teknikerna uteslutas i ett lite längre tidsperspektiv.

Men för att få en stabil elproduktion behövs stabila politiska förutsättningar. Sedan folkomröstningen om kärnkraft 1980 har vi haft ett antal energipolitiska beslut och överenskommelser. Flera av dessa beslut och överenskommelser har tyvärr inte haft en livslängd på mer än några år. Oavsett vad det handlar om för typ av ny elproduktion som ska byggas handlar det om långa ledtider och stora investeringar om vi ska kunna täcka ett fördubblat behov av elkraft fram till 2050. Då kan vi inte ha en energipolitik där förutsättningarna förändras från en dag till en annan. Utan långsiktigt stabila politiska förutsättningar är det mycket svårt att få investerare att vara beredda att skjuta till kapital för att kunna garantera en stabil elproduktion även i framtiden som är en förutsättning för att nå målet noll nettoutsläpp av klimatgaser senast 2045 .